Om familj, simning och Ryssland

YLE Svenska, Charlotte Winberg

Den tidigare ambassadören RenĂ© Nyberg: “Ryssland Ă€r inget att leka med”

Som barn hade René Nyberg en kÀnsla av att det var nÄgot som han inte riktigt förstod. Han tyckte inte att det var konstigt att de aldrig trÀffade mammans sida av slÀkten, samtidigt som han förstod att det var nÄgonting som man inte pratade om med andra.

Författaren och tidigare ambassadören René Nyberg beskriver det som ett moln som hÀngde över familjen under hans uppvÀxt.

– Vi hade inga kusiner och att vi inte umgicks med mammas familj var nĂ„got som man inte undrade över som barn, sĂ€ger han.

I tonÄren berÀttade förÀldrarna om mammans judiska bakgrund, men det var först i vuxen Älder som han förstod hur djupt sÄret mellan mamman och hennes familj verkligen var.

– Min mamma försköts av sin familj pĂ„ ett vĂ€ldigt brutalt sĂ€tt för att hon som ortodox jude ville gifta sig med en icke-jude, berĂ€ttar Nyberg.

René Nyberg med sin mamma Fanny.

PÄ 1930-talet var blandÀktenskap nÄgot som inte accepterades i de judiska kretsarna i Helsingfors. Att hans mamma dessutom lÀt döpa sig ledde till att hon sÄgs som en apostat dÄ det ansÄgs vara en allvarlig synd enligt judendomen.

SlÀkthistorian uppdagas

Omfattningen av hur allvarligt förÀldrarnas Àktenskap ansÄgs vara av mammans familj blev klart för Nyberg flera Är senare nÀr han satt pÄ rÀttsarkivet och studerade rÀttsprotokoll frÄn de hÀndelserna.

– Det tog en tid att förstĂ„ de hĂ€r sakerna och sĂ€tta dem pĂ„ plats, konstaterar han.

I tiderna hade det gÄtt sÄ lÄngt att morfadern polisanmÀlde sin egen dotter och dessutom höll henne fÄngen mot hennes vilja.

Fanny och Bruno Nyberg pÄ sjÀlvstÀndighetsbalen 1957.

Ingenting av det hÀr lyckades för att hÄlla Fanny och Bruno frÄn varandra, vilket ledde till att relationen mellan far och dotter blev allt sÀmre för att till slut helt förgöras.

Mormodern började besöka familjen Nyberg i hemlighet. Vartefter tiden gick gjorde hon det öppet trots sin mans ogillande.

– Min morfars vĂ€rldsbild förstördes. Han förlorade sin dotter, för honom fanns det inte lĂ€ngre nĂ„gon dotter. Ett hedersmord utan ett lik, kallar Nyberg det för.

BlandÀktenskap var nÄgot som inte sÄgs pÄ med blida ögon av judar pÄ 1930-talet.

Han förtydligar att det ÀndÄ inte fanns hat eller bitterhet över det skedda i hans familj. Hans mamma ansÄg att det inte var morfaderns fel, utan att han var en fÄnge av sin religion.

Kusinerna Äterförenas

Med sina kusiner frÄn mammans sida har Nyberg i vuxen Älder lyckats upprÀtta en bra relation.

– Men vi har ingen gemensam bakgrund och vi delar inte barndomen dĂ„ vi inte har vuxit upp tillsammans. Det Ă€r en helt annan sak Ă€n att vĂ€xa upp med sina kusiner, anser han.

Nyberg har aldrig haft som avsikt att dramatisera sin familjs historia men efter att han trÀffade sin israeliska smÄkusin Lena Shatzky för första gÄngen insÄg han hur mycket det var som han inte visste om sin slÀkt.

– NĂ€r vi började tala förstod jag att hon vet allt. Hon kĂ€nner till familjehistorien, och hon kĂ€nner till saker som ingen annan av den finska delen av slĂ€kten hade nĂ„gon aning om. Jag visste nĂ„got för att jag hade grĂ€vt lite, men tack vare henne förstod jag helheten.

Lena Shatzky pÄ besök i Helsingfors 2014.

Efter mötet med Lena föddes idĂ©n till boken “Sista tĂ„get till Moskova” som skildrar Lenas mamma Maschas, alltsĂ„ RenĂ© Nybergs mammas kusin, flykt frĂ„n Riga 1941.

– Det var en oerhört befriande kĂ€nsla att skriva boken och beskriva det skedda, utbrister Nyberg.

Mascha med dottern Lena 1959

VĂ€gen till Moskva

Att Nyberg i likhet med sina slÀktingar pÄ flykt hamnade i Moskva var ingen slump. Intresset för Ryssland vaknade redan i ung Älder och han ville lÀra sig ryska, men till hans förtret erbjöds det bara franska och latin i Tyska skolan i Helsingfors, var hans tvÄsprÄkiga förÀldrar ville att han och systern skulle gÄ.

– Dom menade att det var en kompromiss mellan finsk och svensk skola, men jag Ă€r ganska sĂ€ker pĂ„ att det Ă€r en hĂ€mnd mot morfar. Mamma förnekar det sĂ„klart, men jag har en kĂ€nsla att det nog Ă€r sĂ„, sĂ€ger Nyberg finurligt.

Efter Tyska skolan fortsatte han studera statsvetenskap pÄ Helsingfors universitet och direkt efter examen 1969 fick han jobb pÄ undervisningsministeriet. TvÄ Är senare stegade han in pÄ utrikesministeriet och dÀr blev han kvar fram till 2008.

Under Ă„ren inom utrikesförvaltningen hade Nyberg flera positioner och jobbade i Tyskland, Belgien och Österrike. Som ambassadör fungerade han i Moskva 2000-2004 och i Berlin 2004-2008.

Den största delen av tiden har Nyberg ÀndÄ pÄ ett eller annat sÀtt jobbat i, med eller om Ryssland.

– Eftersom jag kunde ryska redan nĂ€r jag kom in i utrikesförvaltningen sĂ„ var det naturligt att jag skickades till Ryssland. Och det var inte bara jag som pratade ryska, Ă€ven min fru Kaisa kunde ryska vilket var vĂ€ldigt viktigt för att man kunde umgĂ„s, berĂ€ttar han.

Efter att Nyberg lÀmnade utrikesförvaltningen ÄtervÀnde han till Ryssland för att grunda och leda East Office of Finnish Industries, ett bolag som bevakar de finska storbolagens intressen, mellan Ären 2008-2013.

Ryssland Àr ingen rÀttsstat

I Ryssland inledde Nyberg sin diplomatiska karriÀr och en stor del av den första tiden tillbringade han pÄ resande fot.

– Vi reste och lĂ€ste, sammanfattar han.

René med sin fru Kaisa i konstnÀren Oskar Rabinins ateljé 1975.

Förutom att vara ute och trÀffa mÀnniskor betonar han hur viktigt det Àr att kunna sprÄket, ha ett levande intresse för samhÀllet och förstÄ historia för att klara sig som diplomat i Ryssland.

Under Ären i Ryssland har Nyberg inte bara fÄtt en förstÄelse för vÄrt östra grannland. Han har Àven trÀffat ryska makthavare, politiker, oligarker och naturligtvis Vladimir Putin som han beskriver som mycket tillbakahÄllen.

– Putins stil och sĂ€tt att handskas med saker syns nog och han har pĂ„ ett mycket starkt sĂ€tt prĂ€glat dagens Ryssland.

Nyberg anser att Ryssland har blivit mera styrbart med Putin, men samtidigt har Putin inte tacklat den stora frÄgan att Ryssland fortfarande inte Àr en rÀttsstat, poÀngterar han.

Att rÀttsÀkerheten lider i Ryssland fÄr stora ekonomiska konsekvenser för Rysslands ekonomi.

– NĂ€r rĂ€ttssĂ€kerheten saknas Ă€r entreprenörerna i knipa. Man investerar inte och om man investerar sĂ„ saknar man den sĂ€kerhet som investeringar behöver.

Efter flera decennier utomlands ÄtervÀnde René Nyberg till Helsingfors efter sin pensionering 2013.

Även sĂ€kerhetspolitiken Ă€r en komplex frĂ„ga nĂ€r det kommer till Ryssland.

– Ryssland har problem med alla sin grannlĂ€nder, sĂ€ger Nyberg och pausar innan han fortsĂ€tter:

– Förutom med Finland. Och det hĂ€r beror enbart pĂ„ oss, det Ă€r vĂ„r förtjĂ€nst. VĂ„rt förhĂ„llande till Ryssland Ă€r stabilt och det Ă€r oerhört viktigt att vi har en stabil relation.

Det hÀr Àr sÀrskilt viktigt för ett land som delar en 1000 kilometer lÄng landsgrÀns med ett land som Ryssland. Och inte bara det.

– Det behövs dĂ„ grannen Ă€r ganska stor, opĂ„litlig och oföutsĂ€gbar, anser Nyberg.

https://arenan.yle.fi/1-50470428

Det Àr ocksÄ det historiska perspektivet och Nybergs erfarenheter av hur Ryssland fungerar som gör att han, trots att han sÀger sig vara en Nato-vÀn, Àr skeptisk till ett finlÀndskt Nato-medlemskap.

– Jag förstĂ„r att man gĂ€rna vill lösa problemet med en stor instabil stormakt som granne, men Ryssland Ă€r ett dilemma för oss som vi inte kan lösa, vi kan bara behĂ€rska det.

– Hela mitt yrkesverksamma liv har jag sysslat med Ryssland och man ska inte leka, man ska veta, pĂ„pekar Nyberg.

Vad hÀnder nu?

Nyberg har nu ÄtervÀnt till Helsingfors, men det betyder inte att han har slÀppt taget om Ryssland.

– Jag följer dagligen med ryska nyheter. En mycket otĂ€ck uppgift dĂ„ ryska nyheter Ă€r otĂ€cka och fulla av hat och propaganda, sĂ€ger han.

René Nyberg har hittills publicerat tvÄ kritikerrosade böcker och flera lÀr det bli. Den senaste, Patriarker och oligarker, kom hösten 2019, sÄ det kommer gÄ nÄgra Är tills nÀsta Àr klar.

Utöver ryska nyheter följer han aktivt med i vÀrldslÀget genom tyska Frankfurter Allgemeine Zeitung och New York Times. En sjÀlvklarhet för den pensionerade ambassadören som i dag föredrar att kalla sig författare.

Hans nÀsta bok Àr fortfarande bara en idé, men problematiken mellan Finland, Sverige och Ryssland Àr nÄgot som Nyberg intresseras av.

– Men det kommer Ă€nnu att ta nĂ„gra Ă„r.

https://areena.yle.fi/1-50158012?utm_medium=social&utm_campaign=areena-ios-share